Paulus i Tessalonika och Berea
Notes
Transcript
De tog vägen över Amfipolis och Apollonia och kom till Tessalonika, där judarna hade en synagoga. Till dem gick Paulus som han brukade, och under tre sabbater samtalade han med dem utifrån Skrifterna och förklarade och visade att Messias måste lida och uppstå från de döda. Och han fortsatte: ”Denne Jesus som jag predikar för er, han är Messias.” Några av dem blev övertygade och slöt sig till Paulus och Silas. Därtill kom ett stort antal greker som fruktade Gud och inte så få kvinnor av förnäm släkt.
1. Tessalonika var huvudstad i den romerska provinsen Makedonien och hade cirka 200 000 invånare vid den här tiden. Det är intressant att notera att Paulus passerade städerna Amfipolis och Apollonia på sin resa från Filippi till Tessalonika. Alla dessa städer låg med cirka en dagsturs vandring från varandra på den romerska huvudvägen som kallades ”Via Egnatia”, som sträckte sig från Greklands västra kust ända till dagens Istanbul. Det verkar som att Paulus medvetet väljer ut Tessalonika före Amfipolis och Apollonia, kanske för att Tessalonika är en viktig strategisk nyckelstad i och med att det är huvudstaden i regionen.
2. Paulus grundläggande budskap var att visa vem Jesus är och vad han har gjort. Jesus är Messias och har uppstått från de döda.
3. När Paulus kom till en ny stad där evangeliet inte tidigare hade predikats, brukade han använda samma metod för att förkunna evangeliet. Jag har gått igenom de grekiska orden som används och försökt förklara Paulus metod:
a) Paulus gick till ”judarna”. Det var viktigt både för Jesus och för Paulus att först predika evangeliet för judarna, och först därefter för hedningarna (Matt 10:6, Apg 13:46, Rom 1:16). När Paulus predikar för judar har han också en möjlighet att prata på sitt eget språk, till sitt eget folk, samt utgå ifrån att de redan har ganska god koll på Bibeln och vad den säger om Messias.
b) Paulus förde ”dialog” med åhörarna. Han samtalade, diskuterade, argumenterade och resonerade. Det fanns möjlighet för åhörarna att ställa frågor och komma med egna inspel.
c) Paulus utgick ifrån ”Skrifterna”. Grunden för Paulus dialog med åhörarna var Bibeln, inte de senaste nyheterna eller modern filosofi.
d) Paulus ”öppnade” Skrifterna. Likt någon som öppnar en dörr och visar vad som finns därinne, eller någon som går husesyn.
e) Paulus ”presenterade bevis” för sin förkunnelse. Likt en advokat som på olika sätt försvarar sin klient bevisade Paulus utifrån Gamla testamentet att Jesus är Messias som led, dog och återuppstod.
f) Paulus ”proklamerade” Kristus. Romarna brukade proklamera ”goda nyheter” på stadens torg när exempelvis en ny kejsare tillträtt eller vid en militär seger. Paulus proklamerar för judarna att Jesus är Messias och har vunnit seger över döden.
4. Paulus budskap var att Jesus är Messias och att det var nödvändigt för honom att lida och uppstå från döden. Detta var viktigt eftersom många judar förväntade sig att när Messias kommer skulle han bli en mäktig konung likt David, som med våld befriar Israel från den romerska ockupationen. Det är visserligen sant att Gamla testamentet beskriver Messias som en mäktig konung som upprättar Israel igen, men Gamla testamentet beskriver också att Messias kommer att lida och dö för folkets skull (Ps 22, Jes 53, Sak 12:10). Gamla testamentet innehåller alltså båda dessa två bilder av Messias parallellt; den ”segrande” och den ”lidande”. Men det judarna inte hade förstått, var att Messias skulle komma två gånger: vid sin första ankomst kom Jesus för att ”lida” och dö på korset, och vid sin återkomst kommer han att komma som den ”segrande” konungen som upprättar Guds rike fullt ut.
a) Många judar trodde alltså att Messias skulle upprätta Israel redan vid sin första ankomst, och hade därför svårt att tro att Jesus kunde vara Messias eftersom han ju dog och romarna var kvar. Men Paulus försöker på ett metodiskt sätt visa utifrån Skrifterna att Messias vid sin första ankomst måste lida och dö för att vinna seger.
5. Både judar och gudfruktiga greker började tro på Jesus som Messias utifrån Paulus undervisning.
a) Även makedoniska ”överklasskvinnor” kom till tro. Det var inte helt ovanligt för Paulus och de första kristna att tas om hand av kvinnor som fungerade som ekonomiska välgörare. De var rika, hade ett stort hus och hade möjlighet att ställa sina resurser till församlingens förfogande, exempelvis likt Lydia som öppnade sitt hem för Paulus och hans medarbetare (Apg 16:14–15) eller likt Maria som lät församlingen samlas i hennes hem (Apg 12:12).
b) Det är intressant att notera att Paulus evangelium togs emot av människor från olika folkgrupper och olika social status. Evangeliet är gränsöverskridande till sin natur.
Men judarna blev avundsjuka och tog med sig en del löst folk från gatan och ställde till upplopp och oroligheter i staden. De stormade fram mot Jasons hus och sökte efter Paulus och Silas och ville föra ut dem till folkmassan. Men när de inte fann dem, släpade de Jason och några andra bröder till stadens styresmän och skrek: ”Nu är de här också, de som har vänt upp och ner på hela världen, och Jason har tagit emot dem. De handlar alla mot kejsarens påbud och säger att en annan, en som heter Jesus, är kung.” Folket och styresmännen blev förskräckta när de hörde detta, och sedan Jason och de andra hade ställt borgen frigavs de.
1. En del judar trodde på Paulus budskap om Jesus, men andra judar blev ”avundsjuka”. I den grekiska grundtexten används ordet ”zeloo” som är samma ord som ”selot” (Luk 6:15, Apg 1:13). Seloterna var en av fyra judiska grupperingar (de andra var fariseerna, sadduceerna och esséerna), som med våld ville köra ut romarna ur Israel och ta den politiska makten. Seloterna är efterföljare till ”Judas från Galileen”, som ledde ett våldsamt motstånd mot romarna år 6–7 e.Kr. och omnämns i Apg 5:37. Seloterna kallades också ibland Sicarii, eftersom de ibland utförde politiska mord med hjälp av en ”sica”, en romersk dolk.
a) Det är uppenbart att Paulus undervisning om den lidande Messias inte passade in i seloternas uppfattning om Messias som en krigare. De var inte beredda att omvärdera sin förståelse av Messias, deras längtan efter ett upprättat och mäktigt Israel var större än deras tro på Skrifterna.
b) För de selotiska judarna blir Paulus undervisning om den lidande Messias lika felaktig som den romerska ockupationen, och de verkar vilja lösa båda ”problemen” på samma sätt; nämligen genom våld.
c) De selotiska judarnas respons på Paulus undervisning när den inte stämde överens med deras felaktiga förförståelse av Messias stämmer till eftertanke. Hur reagerar vi när evangeliet bevisligen krockar med våra vanföreställningar?
i) Hur gör vi om vi hela livet har egoistiskt levt för oss själva och våra egna ambitioner och karriär, och så får vi höra att vi ska vara generösa och älska våra medmänniskor? Kommer vi att omvända oss?
ii) Hur gör vi om vi hela livet har levt med rasistiska föreställningar om andra folk? Kommer vi att acceptera evangeliet och omvända oss?
iii) Hur gör vi om vi hela livet har trott att Gud inte finns och plötsligt får vi bevis för motsatsen? Kommer vi att böja oss inför Herren och acceptera Jesus som vår Herre?
iv) Eller bestämmer vi oss för att rebelliskt motsätta oss evangeliet och förfölja dess anhängare?
2. Det var inte helt ovanligt att Paulus mission mötte våldsamt motstånd (Apg 13:45, 50, Apg 14:2,5, Apg 14:19).
a) Paulus berättar i sitt första brev till Korinth att han har suttit i fängelse, fått hugg och slag i överflöd, fem gånger fått 39 gisselslag, blivit piskad med spö tre gånger och blivit stenad en gång (1 Kor 11:23–25).
3. Denne Jason var en av de kristna i Tessalonika. Förmodligen samlades Paulus och de kristna i hans hus, vilket ledde till att han blev tillfångatagen och misshandlad.
4. De selotiska judarna anklagar de kristna för att ”ha vänt upp och ner på hela världen”. På sätt och vis är det en positiv anklagelse som Paulus borde bli glad över. På bara några få år har evangeliet spridit sig så långt och fått så stor effekt bland folk, att det vänder upp och ner på samhället. Tänk om vi kristna idag kunde påverka vår omvärld så mycket?
a) Har Jesus fått vända din värld upp och ner? Ett liv i Jesu efterföljd vänder upp och ner på allt världsligt tänkande. Jesus vann seger genom att dö. Jesus visade kärlek när han möttes av hat. Jesus lyfte fram de svaga istället för de starka. Den som vill vara ledare i Guds rike måste var de andras tjänare. Osv, osv.
Redan samma natt skickade bröderna i väg Paulus och Silas till Berea. Så snart de kom dit gick de till judarnas synagoga.
1. Paulus lämnar Tessalonika snabbt eftersom han inte vill utsätta församlingen för onödig förföljelse. Hade han kunnat hade han nog stannat längre och fortsatt sin bibelundervisning. Men istället för att fortsätta undervisa på plats skickar han så småningom mer undervisning i form av 1 Tessalonikerbrevet, något som ju blev till välsignelse även för oss idag. Detta visar oss att Gud kan vända upplevda motgångar till framgång.
Judarna där var mer öppna än de i Tessalonika. De tog emot ordet med all villighet och forskade dagligen i Skrifterna för att se om det kunde förhålla sig så. Många av dem kom till tro, likaså ganska många ansedda grekiska kvinnor och män.
1. Paulus upprepade sin tidigare strategi och gick först till judarna i synagogan och började undervisa utifrån Skriften.
a) Både i Tessalonika och i Berea tar både judar och greker emot Paulus budskap, men med skillnaden att i Tessalonika gjorde en grupp (förmodat) selotiska judar motstånd mot Paulus, medan i Berea sker detta inte alls.
2. Istället för selotiskt motstånd i Tessalonika gjorde folket i Berea fyra mycket föredömliga saker: de ”tog emot” Paulus undervisning ”med all villighet”, samt ”forskade” i Skrifterna ”dagligen”. Bereanerna kombinerade mycket föredömligt ett öppet hjärta med en tänkande hjärna.
a) När bereanerna ”tog emot” Guds ord kan man jämföra det med att acceptera något, välkomna någon, ta emot en gäst, eller ta emot en gåva.
b) Uttrycket ”med all villighet” handlar om att ”vara redo att göra gott”. Man kan jämföra med att bjuda ut ett sällskap på restaurang och inleda middagen med att säga ”Jag bjuder!”. Eller att säga till sin chef eller ledare att man står redo och är villig att göra allt som krävs för att ro ett projekt i hamn. Att ha ”villighet” innebär att personen ifråga står redo att satsa allt på detta bara man får vidare instruktioner.
c) Att ”forska” i Skrifterna innebär i detta sammanhang att undersöka, ställa frågor till texten, bedöma, få insikt om, urskilja, söka, pröva och granska. Man kan jämföra bereanernas inställning till Skriften med en bilbesiktning. Besiktaren granskar bilen, testar att allt funkar som det ska, kollar så att allt är godkänt, bockar av på sin lista och ger till slut (förhoppningsvis) godkänt.
d) Bereanerna nöjde sig inte med att bara lyssna på Paulus undervisning och ta emot budskapet, de ville också samlas ”dagligen” och forska vidare. På så sätt är de en förebild för oss i vårt eget personliga Bibelläsande. Bibeln är inte bara en bok man läser en gång och accepterar, utan en helig skrift som man umgås med varje dag.
3. Bereanerna stod redo att acceptera Paulus undervisning, men de ville också samtidigt granska den så att den var godkänd med Skriften. Det är intressant att notera att bereanerna fick lyssna på en känd och framstående apostel, men ansåg det ändå viktigt att se till så att hans undervisning stämde överens med Bibeln. Skriften står över predikanten.
Men när judarna i Tessalonika fick veta att Guds ord predikades av Paulus också i Berea, kom de dit och hetsade upp massorna och ställde till oro. Bröderna sände då genast i väg Paulus ner mot kusten, men Silas och Timoteus stannade kvar där.
1. När ryktet sprider sig att Paulus predikar även i Berea vill de selotiska judarna i Tessalonika driva bort Paulus därifrån. Liknande upplopp skedde på flera ställen (Apg 13:45, 50, Apg 14:2, 5, Apg 14:19, Apg 17:5–8).
a) Även om det naturligtvis är tragiskt att evangeliet bestrids och att Paulus vid flera tillfällen misshandlades och förföljdes, så resulterade dessa återkommande upplopp till att evangeliet spreds ännu mer när Paulus hela tiden tvingades flytta på sig. Gud kan vända allting negativt till något positivt.
2. Även om det var viktigt för Paulus att fortsätta missionera och sprida evangeliet överallt, så var det också viktigt att några stannade kvar och började bygga den lokala församlingen. Att bara leda folk till frälsning räcker inte, man måste också bygga den kristna gemenskapen.
ADVERTISEMENT